Nu är vi i Sverige! På väg hem från stockholm med tåget...
Har på flyget insett att jag har 1000 egna foton tagna, plus de andra tjejernas! Så det blir en hel del efterarbete, men projektet är på ett år, så tid finns... Plus alla filmer...
Vi hade tur att på new york flyget få tre säten var, vilket gjorde att vi kunde ligga ner och sova några timmar i natt. Det återstår att se hur vi mår imorgon bitti på arbetet... Tur att det är helg sedan.
De sista två dagarna har verkligen varit en transportsträcka. Längtan till familjen är STOR och hjärtat värker vid tanken att snart få se dem åter! När vi anländer till Örebro har vi rest i drygt 30 timmar...
Det har varit en helt otrolig resa! Vi har träffat en del olika människor på vår resa hem, som reagerat över att vi varit i Colombia och vi har fått berätta för intresserade öron om vår resa dit. En gammal dam på Stockholms central reagerade genom att säga: "Colombia? Men ni är ju inte bruna?!" Då fick vi berätta om att vår resa inte var någon solsemester utan en studieresa med fantastiska upplevelser.
Man har blivit van med att göra sociala hjälpinsatser på flera sätt varje dag. Nu är utmaningen att omvandla detta, och fortsätta göra detta, fast i våra områden i Örebro.
Nu ses vi snart, alla örebroare!
//Gunilla och de andra tjejerna!
torsdag 13 oktober 2011
onsdag 12 oktober 2011
Här slutar resan i Colombia...
Nu har vi precis tillbringat sista natten i Bogota, eftersom vårt flyg hem går så tidigt nu på morgonen (incheckning lokal tid 6.30). Ja det vill säga, vi fyra lärare från Viktoriaskolan. De andra flyger mot ännu varmare breddgrader idag...
Igår hade vi en sightseeing- och shopping dag här i Bogota. Verkligen en helt annan stad än de tidigare! Här ser man affärsmän i kostymer överallt och en högre levnadsstandard generellt på de personer man möter. Man hör t.om engelska låtar här och där...
Det har varit en helt fantastisk resa, och vi fyra fick tid här igår att reflektera och påbörja smältningen av alla intryck vi tagit in. Vårt flyg till New York går 9.00 colombiansk tid och resan dit tar 6 h. Sen får vi vänta där i 3 timmar på nästa flyg som ska ta oss över atlanten till London. Dit kommer vi på morgonen lokal tid (mitt då det egentligen är sovedags colombiansk tid... Sen blir det en väntan på 3 timmar innan flyget som tar oss till stockholm. Till Arlanda anländer vi kl. 14 och sen går tåget till Örebro 16.00. Hemma i Örebro kl. 18.00. Klockan 7.30 dagen därpå ska vi förväntas vara på Viktoriaskolan och jobba... Zzzzzzzzzzzzz..... Jetlag!!! Men men, det ska ändå bli roligt att se alla igen!
Tack för att ni följt våran blogg!
Ps. Detta blir inte de sista inlägget, eftersom jag ska försöka lägga ut några kort till som jag inte lyckats med här...
//Gunilla
Igår hade vi en sightseeing- och shopping dag här i Bogota. Verkligen en helt annan stad än de tidigare! Här ser man affärsmän i kostymer överallt och en högre levnadsstandard generellt på de personer man möter. Man hör t.om engelska låtar här och där...
Det har varit en helt fantastisk resa, och vi fyra fick tid här igår att reflektera och påbörja smältningen av alla intryck vi tagit in. Vårt flyg till New York går 9.00 colombiansk tid och resan dit tar 6 h. Sen får vi vänta där i 3 timmar på nästa flyg som ska ta oss över atlanten till London. Dit kommer vi på morgonen lokal tid (mitt då det egentligen är sovedags colombiansk tid... Sen blir det en väntan på 3 timmar innan flyget som tar oss till stockholm. Till Arlanda anländer vi kl. 14 och sen går tåget till Örebro 16.00. Hemma i Örebro kl. 18.00. Klockan 7.30 dagen därpå ska vi förväntas vara på Viktoriaskolan och jobba... Zzzzzzzzzzzzz..... Jetlag!!! Men men, det ska ändå bli roligt att se alla igen!
Tack för att ni följt våran blogg!
Ps. Detta blir inte de sista inlägget, eftersom jag ska försöka lägga ut några kort till som jag inte lyckats med här...
//Gunilla
måndag 10 oktober 2011
Gripande dag!
Ojojoj vilken dag! Den 9:e dagen...
Det började med att vi i morse besökte ett fängelse här i Medellin som har plats för 1700 fångar. Det har aldrig varit så mkt fångar som nu - 7200 st!! Det var pirrigt att gå in där. Vi fick inte ha något annat än kläder med oss in, och vi fick ge fingeravtryck och visiterades och säkerhetskontrollerna var hårda. Sedan släpptes vi in bland alla fångar mitt där de stod i klungor och stirrade på oss. För er som sett Prison Break kan ana hur det såg ut. Daniel berättade och visade utegården där fångarna för ett antal år sedan spelade fotboll med huvuden... och att alla väggar var stänkta med blod från personer som dödats inne i fängelset. Men de hade målat om väggarna sen dess och skrivit bibelord. Många fångar ville ta i hand och hälsa, och sen leddes vi snabbt in i fängelsekyrkorummet. Där firade vi gudstjänst tillsammans med 150 st kristna fångar. Det var helt fantastiskt! Det var 16 personer som döptes i en uppblåsbar Nalle Puh bassäng. Sven och Janne predikade och jag och Elenor sjöng. Fångarna sjöng lovsånger med hög röst och det var grymt mäktigt att få uppleva detta!
Därefter åkte vi och träffade två av Viktoriaskolans fadderbarn på ett köpcentrum. Där handlade vi glass och kläder till dem och det var också en stark upplevelse. De var så otroligt tacksamma!
Sen åkte vi ut till två rivaliserande förorter och delade ut fotbollar och de fotbollsskor som vi samlat ihop på skolan. Vilken glädje när vi kom. Barnen var som tokiga i skorna. Skorna som de hade på sig var trasiga och en av de duktigaste killarna ägde en riktig fotbollssko som han hade på högerfoten och på den andra hade han en trasig tygsko. Detta fotbollsprojekt går ut på att barnen ska syssla med fotboll istället för droger, kriminalitet, vapen och alkohol.
Ikväll åkte vi till bakgatorna i Medellin och delade ut varm choklad och mackor till uteliggare. Det var gripande! Nästan alla var drogade av lim och andra droger, och var och varannan kille hade en limburk i ena handen. Det var en kvinna som heter Rosa, som var med oss, tillsammans med några andra volontärungdomar som vi fick hjälpa. Denna kvinna är helt fantastisk! Hon fick och klappade och kramade om och pratade glatt med alla och lyfte på täcken och andra saker för att vi inte skulle missa någo någon! Mest gripande var det att se två barn, en kille på 10 år och en tjej på 8 år som bodde med sin mamma på gatan i dessa drogkvarter. Det kändes som en spökstad. Tjejen hade röda ögon av sömnbrist men nyfikna och goa, som vilka barn som helst. Dessa barn har ingen skola att gå till, inget hem, knappt inga kläder och nästan inte mat för dagen. Vi delade ut flera smörgåsar till dem som de åt hungrigt.
Det har varit fantastiskt att få hjälpa utsatta människor. Det har verkligen berört oss starkt och kommer vara minnen som lär prägla våra fortsatta liv. Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon!
Imorgon flyger vi fyra lärare till Bogota för att på onsdag påbörja vår resa hem. Resten av gruppen stannar här en natt till för att sedan åka till den norra delen av Colombia vid Karibbien. Det blir verkligen sorglist att skiljas åt! Man svetsas samman av alla upplevelser!
//Gunilla
Det började med att vi i morse besökte ett fängelse här i Medellin som har plats för 1700 fångar. Det har aldrig varit så mkt fångar som nu - 7200 st!! Det var pirrigt att gå in där. Vi fick inte ha något annat än kläder med oss in, och vi fick ge fingeravtryck och visiterades och säkerhetskontrollerna var hårda. Sedan släpptes vi in bland alla fångar mitt där de stod i klungor och stirrade på oss. För er som sett Prison Break kan ana hur det såg ut. Daniel berättade och visade utegården där fångarna för ett antal år sedan spelade fotboll med huvuden... och att alla väggar var stänkta med blod från personer som dödats inne i fängelset. Men de hade målat om väggarna sen dess och skrivit bibelord. Många fångar ville ta i hand och hälsa, och sen leddes vi snabbt in i fängelsekyrkorummet. Där firade vi gudstjänst tillsammans med 150 st kristna fångar. Det var helt fantastiskt! Det var 16 personer som döptes i en uppblåsbar Nalle Puh bassäng. Sven och Janne predikade och jag och Elenor sjöng. Fångarna sjöng lovsånger med hög röst och det var grymt mäktigt att få uppleva detta!
Därefter åkte vi och träffade två av Viktoriaskolans fadderbarn på ett köpcentrum. Där handlade vi glass och kläder till dem och det var också en stark upplevelse. De var så otroligt tacksamma!
Sen åkte vi ut till två rivaliserande förorter och delade ut fotbollar och de fotbollsskor som vi samlat ihop på skolan. Vilken glädje när vi kom. Barnen var som tokiga i skorna. Skorna som de hade på sig var trasiga och en av de duktigaste killarna ägde en riktig fotbollssko som han hade på högerfoten och på den andra hade han en trasig tygsko. Detta fotbollsprojekt går ut på att barnen ska syssla med fotboll istället för droger, kriminalitet, vapen och alkohol.
Ikväll åkte vi till bakgatorna i Medellin och delade ut varm choklad och mackor till uteliggare. Det var gripande! Nästan alla var drogade av lim och andra droger, och var och varannan kille hade en limburk i ena handen. Det var en kvinna som heter Rosa, som var med oss, tillsammans med några andra volontärungdomar som vi fick hjälpa. Denna kvinna är helt fantastisk! Hon fick och klappade och kramade om och pratade glatt med alla och lyfte på täcken och andra saker för att vi inte skulle missa någo någon! Mest gripande var det att se två barn, en kille på 10 år och en tjej på 8 år som bodde med sin mamma på gatan i dessa drogkvarter. Det kändes som en spökstad. Tjejen hade röda ögon av sömnbrist men nyfikna och goa, som vilka barn som helst. Dessa barn har ingen skola att gå till, inget hem, knappt inga kläder och nästan inte mat för dagen. Vi delade ut flera smörgåsar till dem som de åt hungrigt.
Det har varit fantastiskt att få hjälpa utsatta människor. Det har verkligen berört oss starkt och kommer vara minnen som lär prägla våra fortsatta liv. Ingen kan hjälpa alla, men alla kan hjälpa någon!
Imorgon flyger vi fyra lärare till Bogota för att på onsdag påbörja vår resa hem. Resten av gruppen stannar här en natt till för att sedan åka till den norra delen av Colombia vid Karibbien. Det blir verkligen sorglist att skiljas åt! Man svetsas samman av alla upplevelser!
//Gunilla
Bilder från badet...
På badet var vi tvugna att bära badmössor- för att det inte skulle komma hårstrån i vattnet.... Något som INTE var uppskattat av oss...
Två barnhemsbarn med nya (eller bättre begagnade) t-shirtar från Sverige...
Ny film från Colombia!
http://www.youtube.com/watch?v=oE3mbnv3Ksg
Denna gång är det en sammanfattning på alla som var med på resan, men även lite filmsnuttar från olika händelser... 2 min
Bad med barnhemsbarnen!
Efter badet delade vi ut t-shirtar och leksaker vi tagit med från Sverige!
Medellin!
Vi kom hit i lördags kväll vid 22-tiden och var då alla tagna efter alla flygresor under hela den dagen, samt efter den timmeslånga taxiresan på serpentinvägarna från flygplatsen till Medellin. Jag har aldrig varit så åksjuk i hela mitt liv och fick ofrivilligt bli av med den intagna maten, innan jag mådde ok igen...
Igår var det söndag och mycket var stängt här i staden. Men vi började i varje fall med en kort sighseeing i denna miljonstad. Usch, det var jätte jobbigt att se gatubarn som låg och sov i gatuhörnen, alla drogade människor som letade i soptunnor, alla uteliggare som låg överallt samt andra hemskheter. Vi blev berörda på ett helt annat sätt än tidigare. Fattigdomen och misären slog emot oss direkt! Samtidigt som vissa hus vittnar om att vissa har en hel del pengar också...
Denna plats har kallats den hemskaste och ondaste platsen på jorden, och fortfarande ser man spår av det. Trots detta har mycket gott skett på senare år, och det är detta som vi främst är här för att bevittna!
//Gunilla
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)